dag tjugofyra, del IV

Så var ännu en dag slut, en bra dag igen. Två i rad nu, om jag kan fixa morgondagen med så är det nytt rekord. Jag tror att jag har accepterat det faktum att det är slut mellan oss nu. De tankar jag har nu handlar nästan aldrig om att jag ska få henne tillbaka, så var det mycket innan. Nu sörjer jag på ett annat sätt, som om hon dött kan man kanske jämföra det med. Jag saknar henne väldigt mycket och jag längtar tillbaka till det liv vi hade tillsammans, men jag vet i mitt hjärta att det inte kommer bli så igen.

dag tjugofyra, del III

Det var trevligt att åka lite utför, skönt som fan att röra på sig. Jag tror att jag ska börja träna mer, det kan säkert vara bra, om inte annat för att få bort ilska och frustration. Efter två timmar började jag dock bli trött och det märks direkt. Jag kan försvinna in i mina egna tankar och är inte alls motsåndskraftig mot ångest och sorg. Det var lagom att åka hem då och nu känns det bättre igen.

Nu blir det nog en kväll av slappande framför datorn eller tv:n. Det går bättre och bättre att vara ensam om kvällarna. De dåliga kvällarna är visserligen ungefär lika jobbiga som innan men de bli färre iallafall. Tror att jag ska kunna stå emot ikväll med.

dag tjugofyra, del II

Ja, hur är det idag då? Jag vet inte riktigt. Det är inte så att jag mår allt för dåligt men det ligger någonting inom mig och gnager. Saknaden antagligen. Men den är under kontroll. Det sticker till då och då, när jag ser något som påminner om henne så känns det. Jag saknar henne jättemycket, men den stora sorgen finns inte där idag. Det är skönt. Idag ska jag faktiskt ta mig för något mer än bara fika eller liknande. Jag ska åka lite skidor, det ska bli skönt att röra mig lite, det har inte hänt sedan jag dumpades. Jag har inte haft någon ork. Att jag har det nu tar jag som ett gott tecken.

dag tjugofyra, del I

Precis när jag vaknar så brukar det sticka till ordentligt i hjärtat. Jag har inte vant mig att vakna ensam än och direkt efter sömnen så kan jag glömma vad som har hänt. Jag saknar närheten väldigt mycket.

Det viktigaste är att inte låta sorgen ta över för mycket när den kommer, så här på morgonen är det enklare faktiskt. Jag mår helt ok nu och ska ta mig till skolan.

dag tjugotre, del IV

Det var en riktigt bra dag idag! Nu på kvällen satt jag hemma hos en kompis och spelade TP, ett perfekt sätt att tänka på annat än henne. Det var schysst, jag är väldigt nöjd med kvällen. Det är på kvällarna som jag behöver sysselsättning mest, det är då smärtan kommer som starkast, så en sådan här kväll behövs verkligen.