dag trettionio, del III

Det har varit en ganska bra eftermiddag och kväll. Skolarbetet gick bra även om jag blev väldigt trött på slutet och hade svårt att hålla mig från jobbiga tankar på hemvägen. Väl hemma så ringde en kompis och sa att de var på puben, så jag gick dit direkt. Det var en schysst avslutning på kvällen. Nu är jag hemma och det känns helt ok. Tryggheten börjar komma tillbaka så smått och det är skönt. Det är viktigt att man trivs med sitt hem och jag tycker inte längre att det är pest att vara här. Ett steg till...

dag trettionio, del II

Det går upp och ner idag, precis som alla andra dagar. Det är såklart påfrestande men det är nästan så att jag börjar vänja mig nu. Så länge de värsta stunderna håller sig borta så klarar jag mig ganska ok. Jag har en jättelång dag i skolan framför mig idag, kommer hem kl tio, och jag är lite orolig för hur det ska gå när jag börjar bli trött. Jag måste nämligen prestera idag, kan inte bara gå hem. Men det ska nog gå bra hoppas jag. Jag är starkare nu än för tre veckor sedan när jag senast hade en sådan här mastodontdag. Jag behöver inte oroa mig över att jag kanske träffar henne iaf, eftersom jag är i en helt annan del av skolan i hennes stad än vad hon är. Det är skönt.

dag trettionio, del I

Jag var ytterst nära att vända mig om och somna om när klockan ringde i morse. Det gjorde ont när jag vaknade och jag kände inte alls för att möta dagen så här tidigt utan henne. Men jag gick upp, det var lika bra. Det hade inte blivit mycket bättre om jag hade somnat om, dessutom är det ju onödigt att missa skola. Det är lite tyngre idag igen, antagligen för att jag pratade med henne igår. Det är jobbigt att jag är så känslig mot all kontakt med henne men jag antar att det är naturligt att det blir så.