dag trettioåtta, del V

Jag lyckades bli av med den uppblossande smärtan ganska snabbt igen. Jag slog lite på sängen och tänkte elaka tankar en stund, sen gick det över. Jag är ganska trött efter träningen så jag ska lägga mig tidigt ikväll. Vi får väl se hur snabbt jag kan somna men det blir vila iaf. Men först ett avsnitt Lost.

dag trettioåtta, del IV

Det var skönt att träna. Både för att få röra mig lite men också för att jag pratade lite om min situation med han jag tränade med. Han är en bra kompis som kan och vågar ge goda råd. Jag har märkt på en del andra att de helst inte tar upp hur jag mår nu för tiden. De kanske är rädda för att göra det värre, jag vet inte. Precis när jag var färdig ringde X (hon hittar inte sista nyckeln till vår lägenhet), det var lite synd för jag var på ganska gott humör och nu är det värre igen. När vi pratar vill jag bara skrika att hon gjort fel eller få henne att ta tillbaka det hon gjort. Tur vi inte pratar så mycket och väldigt skönt att allt vid sidan om nog är fixat nu, tex nycklar, räkningar osv. Då behöver vi inte ha kontakt förrän jag vill det igen.

dag trettioåtta, del III

Idag har jag slutat röka. Jag hostade så mycket igår att det inte var värt det mer. Det känns rätt bra faktiskt, men jag får se hur det går nästa gång jag har en kris. Istället för att gå här hemma och ha ont i huvudet ska jag gå och träna. Jag borde iofs plugga men det fungerar nog inte idag i vilket fall så då kan jag lika gärna göra något annat nyttigt. Jag är lite sur idag så det kan nog vara bra mot det också. X har inte synts till på icq (hon har nog flyttat) eller hört av sig på annat sätt på en nästan en vecka. Det känns bra faktiskt, fast jag saknar hennes röst som fan. Undrar om jag någon gång kommer kunna träffa henne utan att det gör ont. Jag tvivlar ibland, även om jag kommer över henne (vilket jag ska) så kommer det kanske väcka upp gammalt skit om vi ses. Man får se hur det kommer bli, om jag kommer våga att riskera mitt tillfrisknande för att få träffa henne någon gång.

dag trettioåtta, del II

Livet går på som vanligt. Det går rätt bra de flesta stunder, bra betyder att jag inte går runt och vill lipa eller skrika, och sen kommer det korta känslostormar utan förvarning. Idag är det mest ilska som kommer, och känslor av övergivenhet. Den övergivna känslan är lurig, den spelar på ens ego på något sätt. Den är i grunden en ledsen känsla men man blir även arg och förnärmad för att hon lämnade just mig, jag som var en sådan bra pojkvän. Jag känner mig lurad ungefär. Som om hon lovat något hon aldrig ville hålla. Fast jag vet att hon ville och trodde på oss. Det är skumt det där.

dag trettioåtta, del I

Ny morgon, nya åtaganden. Jag har tagit på mig rätt mycket att göra nu, hoppas bara jag finner motivation att göra dem med. Jag sov bra i natt, så jag kan inte skylla på att jag är trött iaf. När jag vaknade tänkte jag såklart på henne men bara en kort stund, sen lyckades jag slå bort tankarna. Det gäller att komma på något annat att tänka på kvickt eller gå upp direkt. Annars kan det gå dåligt som det har gjort några mornar. Det är påfrestande att hela tiden vara på vakt mot sorgen, så att den inte få för stort grepp. Den kan gärna få försvinna snart.