dag femton, del V

Nu lägger jag ner för kvällen, klarar inte vara vaken och tänka mer. Jag ska se en film och sen försöka sova. Det har varit uppror inom mig ikväll, kroppen gillar verkligen inte vad hjärnan utsätter den för och svara med magont och huvudvärk. Jag klarade iallafall at hålla mig från att ringa, det var bra. Jag längtar redan till helgen när jag kan komma bort lite. Tror det är precis vad jag behöver. Det är bara att kämpa tills på fredag, jag ska klara detta!! Det är konstigt, ena stunden vill jag bara ge upp, andra stunden är jag fylld av kämpaglöd. Tur är väl det.

dag femton, del IV

Jag fattar inte varför de jäkla kvällarna är så otroligt mycket tyngre än dagarna. Jag hatar dem, det är alltid jäkligt jobbigt. Jag försökte precis plugga men det går inte! Jag kan inte koncentrera mig, allt jag tänker på kretsar kring henne. Som vanligt är jag väldigt sugen på att kontakta henne. Jag får tvinga mig själv hela tiden för att inte ringa, det är ett starkt sug.

Jag vill bara lägga allt det här bakom mig men det är inte så lätt, det går inte att styra. Känslorna kommer och går som de vill, fast jag inte vill!

dag femton, del III

Det är många småsaker som känns mycket jobbigare nu när jag måste göra det ensam. Laga mat till exempel. Det gillade jag mycket innan, men nu när det bara är till mig, då är det trist. Det tråkigaste och jobbigaste är att inte ha henne med mig hela tiden. Kvällarna kan bli väldigt ensamma!

dag femton, del II

Dagen har varit ok, inte mer men mycket bättre än igår. Jag har mått ok de flesta stunder men det var lite ångest att komma till mitt rum igen. Dessutom har jag ett stort problem, jag är väldigt ofta sugen på att ringa X, eller åka och träffa henne, för att säga att hon har tagit fel beslut och få henne att förstå att det är mig hon ska vara med. Som om jag inte redan sagt detta till henne minst fem gånger, antagligen fler. Men tankarna och önskan att göra detta bara kommer över mig och i de stunderna känns det nästan troligt att hon skulle ta mig tillbaka. Sen tänker jag efter och fattar att det inte kommer hända och då gör det ont. Jag önskar att jag kunde bestämma mer över mina egna tankar!

Jag har iaf gjort upp planer inför helgen, jag ska åka till stockholm och hälsa på två bra kompisar. Ingen fest, bara slappa, tv, pizza och bio typ. Det känns bra att jag redan har planer och att de inte innefattar alkohol och fest. Alkohol fungerar nog bäst när man redan är glad, som sorgebortträngare fungerar den sämre, för mig iaf.

dag femton, del I

Det var konstigt, minst sagt, att vakna upp i ett nytt rum i morse. Det kändes inte speciellt bra. I går mådde jag riktigt kass innan jag sent på kvällen tog det smarta beslutet att gå till en kompis. Man ska inte stanna ensam med sin smärta allt för länge, det har jag iaf lärt mig. Idag är det bättre än igår, som tur är. Dock känns det fortfarande helt sjukt att jag bor på ett nytt ställe igen, ensam. Allting känns mycket jobbigare. Gå upp, laga frukost, plocka i ordning, allt! Jag har sådann fruktansvärd längtan att ringa X bara för att få höra hennes röst men jag står emot. Saknaden blir bara större om jag hör den jag längtar efter. Idag är det en lång skoldag som väntar, förhoppningsvis kommer den få mig att må lite bättre.