dag trettiotvå, del IV

Det var en bra kväll ute. Jag är så nöjd med att jag mått så bra nu de senaste timmarna. Jag är glad att jag kan tillbringa flera timmar utan att tänka på henne. Det händer inte allt för ofta men de gånger det händer är otroligt skönt. Nu ska jag njuta av detta och softa resten av kvällen framför datorn. Sedan ska jag få många timmar bra och lugn sömn hoppas jag.

dag trettiotvå, del III

Det onda vill inte riktigt släppa taget idag, ena stunden mår jag bra, två sekunder senare går det utför igen. Det är skönt att jag har planer för kvällen så jag slipper sitta här själv. Då hade jag nog ringt, eller iaf varit närmare att ringa än vad jag kommer vara ikväll. Jag tjatar rätt mycket om viljan och önskan att prata med henne men det är det jag tänker mest på, massor med gånger varje dag. Det går inte att förklara för den som inte vet vad jag går igenom. Nu ska jag iaf ut och träffa en kompis.

dag trettiotvå, del II

Det har varit en riktigt kass dag, jag har nästan börjat gråta flera gånger och inte lyckats koncetrera mig på annat än att tänka på hur mycket jag vill ha henne tillbaka. Jag har flera gånger bestämt mig för att ringa och säga att hon gjort ett misstag och att vi kan bli lyckliga tillsammans igen. Som tur är har jag inte ringt och nu, efter flera timmars magont av sorg, har det släppt igen. Nu mår jag bättre och har många roliga sakar som jag ska göra resten av kvällen. Som vanligt är det underbart när det värsta släpper och jag kan andas igen. Man blir nästan...glad!

dag trettiotvå, del I

Att gå upp så här tidigt var inte särskilt trevligt. Jag hatar att gå upp utan henne vid min sida och att göra det tidigt var ännu värre. Fan vad jag saknar henne! Jag fattar inte hur jag en dag ska kunna leva utan att tänka och sörja. Det känns förbannat långt borta. Jag hatar henne för vad hon gjort men samtidigt älskar jag henne så mycket att det gör ont. Jag vill så gärna berätta för henne att hon gjort ett stort misstag, få henne att förstår att det skulle bli bra om vi försökte igen. Det är verkligen inte bra för mig att tänka sådana saker men jag gör det ändå. Hoppet att hon ska ändra sig finns nästan alltid hos mig och det verkar inte försvinna i första taget...