dag trettiotvå, del II

Det har varit en riktigt kass dag, jag har nästan börjat gråta flera gånger och inte lyckats koncetrera mig på annat än att tänka på hur mycket jag vill ha henne tillbaka. Jag har flera gånger bestämt mig för att ringa och säga att hon gjort ett misstag och att vi kan bli lyckliga tillsammans igen. Som tur är har jag inte ringt och nu, efter flera timmars magont av sorg, har det släppt igen. Nu mår jag bättre och har många roliga sakar som jag ska göra resten av kvällen. Som vanligt är det underbart när det värsta släpper och jag kan andas igen. Man blir nästan...glad!