dag trettionio, del II

Det går upp och ner idag, precis som alla andra dagar. Det är såklart påfrestande men det är nästan så att jag börjar vänja mig nu. Så länge de värsta stunderna håller sig borta så klarar jag mig ganska ok. Jag har en jättelång dag i skolan framför mig idag, kommer hem kl tio, och jag är lite orolig för hur det ska gå när jag börjar bli trött. Jag måste nämligen prestera idag, kan inte bara gå hem. Men det ska nog gå bra hoppas jag. Jag är starkare nu än för tre veckor sedan när jag senast hade en sådan här mastodontdag. Jag behöver inte oroa mig över att jag kanske träffar henne iaf, eftersom jag är i en helt annan del av skolan i hennes stad än vad hon är. Det är skönt.