onsdag, februari 08, 2006

dag tjugotre, del IV

Det var en riktigt bra dag idag! Nu på kvällen satt jag hemma hos en kompis och spelade TP, ett perfekt sätt att tänka på annat än henne. Det var schysst, jag är väldigt nöjd med kvällen. Det är på kvällarna som jag behöver sysselsättning mest, det är då smärtan kommer som starkast, så en sådan här kväll behövs verkligen.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Wow... Eller... jag vet inte vad jag ska säga. När jag läser igenom Din blogg så känner jag igen mig i så mycket!

Det tog slut med min flickvän för snart ett år sedan. Jag känner så väl igen Dina tankar och Dina smärtor från den första tiden.

Jag hoppas innerligt att det inte blev som för mig. Under väldigt lång tid kunde jag ibland känna fantomsmärtor där mitt hjärta brukade sitta. Jag kunde vakna på morgonen och undra var hon var nånstans. Jag kunde sitta och dagdrömma om framtiden och plötsligt inse att hon inte längre var en del av pusslet.

Det är hårt, så hårt. Svartsjuka, hat, förtvivlan...

Ofta undrade jag varför jorden fortsatte snurra eller varför fåglarna sjöng, när detta hemska hade hänt.

Det gick så långt att jag hatade hela världen, men värst av allt: Jag hatade kärleken.

Om inte jag fick vara lycklig så skulle inte någon annan få vara det heller! Allra minst hon!

Nattsvart mörker. Utan ljus, utan vägledning. Bara kalla tårar under ensamhetens bittra nätter.

Om jag har något råd att ge Dig? Alla är vi individer med olika förutsättningar, bakgrund och behov. Du får finna Din egen väg.

Men ett råd ska jag i alla fall ge Dig: Stanna kvar i livet! Andas. Lev vidare. Det är värt det.

Jag har fått uppleva mycket sedan den där hemska dagen för snart ett år sedan. Jobbiga saker, men också bra saker. Och jag vet att jag nu äntligen kan våga älska igen.

För hur illa man än kan må, hur stora riskerna än är så vill jag - måste jag! - förlora mig in i kärleken igen.

Love is nature's way of giving
a reason to be living


Kämpa på.

1:30 fm  
Blogger Dumpad said...

skönt att du mår bra igen! Jag försöker leva och andas så gott jag kan, det börjar gå bättre nu. Antalet bra dagar och stunder ökar.

3:33 em  
Anonymous Anonym said...

Det kiwi skrev här stärkte även mig i den situation jag sitter i nu. :)

3:15 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com