dag fem, del II

Det verkar som ungefär tre timmar med folk är vad jag klarar av, sen kan jag inte hålla borta all skit mer och måste gå. Jag känner mig som en jäkla vas, vad som helst kan komma och göra så jag går sönder. Jag har ingen lust att må så här mer, det gör så förbannat ont hela tiden. Vet inte hur jag ska uppföra mig för att jag ska må bättre. Alla pratar om faser och så vidare, jag skulle gärna komma ur den här hemska fasen nu. Jag saknar henne så mycket, jag saknar allt. Fan med. Det räcker liksom inte med att jag har folk runt mig, jag mår ändå skit även om jag mår lite mindre dåligt vissa stunder. Jag skulle behöva bedöva mig men alkohol är antagligen inget alternativ just nu, det skulle säkert bara göra saken värre.