torsdag, januari 19, 2006

dag fyra, del VI

Återigen föll jag för sorgen och frestelsen och ringde X. Fan vad jag är vek jämnt. Återigen berättade hon att hon inte ville jobba på vårt förhållande. VARFÖR?? Sen blev hon jätteledsen när jag sa hur jävla dåligt jag mår. Jag vet att hon bryr sig mycket om mig fortfarande och att hon mår dåligt över att jag mår dåligt och jag vill inte göra henne ännu mer ledsen (inte ofta iaf) men jag kunde inte hjälpa det. Jag var tvungen att ringa. Nu ska jag inte göra det fler gånger. Nästa gång ska jag fan i mig kämpa emot!!

Om tio dagar kommer mina föräldrar hem, jag har nog aldrig saknat dem så mycket som jag gör nu. Det ska bli otroligt skönt att ha dem nära igen. Jag tror att allt kommer bli lättare då.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Tänk som så, att kan du verkligen leva med någon som utsätter dig för denna smärta? Du är värd att leva med någon som älskar dig och behandlar dig med respekt. Blir man behandlad så som du så är hon inte värd det...
Blev själv dumpad för snart 3 år sen. Tog 3 månader innan jag slutade grubbla och gråta varje dag. Det tar tid, men det är skönt efteråt. Försök om möjligt att prata ut om varför, annars grubblar man för mycket på det...

8:23 fm  
Blogger Dumpad said...

Ja, jag försöker tänka så. Jag förstår ju inerst inne att det inte skulle fungera även om jag lyckades tjata och gråta henne tillbaka. Men ibland skiter jag i det och tänker att jag skulle gå med på vad som helst för att få vara med henne igen

9:43 fm  
Anonymous Anonym said...

Jag förstår dig. Jag kunde aldrig tro att det fanns någon finare än mitt x när jag blev dumpad. Nu anser jag det samma om min nuvarande sambo och inser att mitt x och jag verkligen inte passade ihop.
Tyvärr är det ju också så att om hon tar tillbaka dig har du ju fått tillbaka henne på bekostnad av nåt annat - din värdighet.
Sköt om dig vännen, att bli dumpad är det värsta som finns men man överlever....

12:21 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se BlogRankers.com