dag tre, första skoldagen

När klockan ringer är det mörkt. Det känns väldigt jobbigt att vakna utan att X ligger där bredvid mig. När vi var tillsammans så var det så underbart att alltid ha henne där vid mig, det var bara att sträcka ut handen så kände jag hennes hud. Att få sova med någon man älskade var definitivt en av de bästa upplevelserna varje dag. Just nu känns det så där tungt igen. Är inte alls sugen att möta den här dagen ensam. Jag vill inte vara utan henne en enda dag men nu vet jag att jag måste vara utan henne varenda jävla dag...

Ikväll ska vi ses, som det känns nu kommer det bli mycket gråt och lite lugn från min sida.