dag tjugoåtta, del I

Fyra veckor har gått idag. Om jag ska skriva lite om min utveckling så kan jag säga så här. När det är som värst är det lika jobbigt som i början fast på ett litet annorlunda sätt. De första veckorna var det fullständig panik som infann sig medan det nu är mer hjärtskärande sorg och ensamhetskänslor som kommer. Dock så är de sämre dagarna mycket färre nu. I början var alla dagar dåliga, nu kommer det fler och fler stunder där livet inte är skit. Det är en skön utveckling! Den lilla obehagskänslan i magen finns fortfarande nästan hela tiden, den får gärna försvinna snart...