dag trettiosex, del I
I natt sov jag länge. Jag behövde nog vila ut och det var väldigt skönt. Det känns lite tungt att det är ny vecka nu, jag har massor att göra men inte så mycket motivation tyvärr. Jag känner mig trött, trött på att må dåligt, trött på att ha ont, trött på att sakna så jävla mycket hela tiden. Ibland när jag verkligen tänker efter känns det fortfarande helt overkligt att hon har lämnat mig. Jag var så otroligt säker på att det alltid skulle vara vi två, att vi var gjorda för varandra. Det verkar onekligen som om jag trodde fel. Jag önskar att jag hade haft rätt.
2 Comments:
Har följt dig från dag tre, går alltid in och kollar både morgon och kväll hur din dag och natt varit. Kan bara säga att du kommer att komma över henne, det tar tid, men det kommer att hända. Tiden är det enda du kan vara säker på kommer att hjälpa. Har gått igenom precis samma sak, för ett par år sedan... Blev dumpad i gen nu. Men nu vet jag att det kommer att bli OK igen för det blev det sist.. Å det viktiga är att man måste våga älska och lita på folk igen... Det gör ont, sjukt ont när någon tar kärleken ifrån en och de känslor man har som var underbara de är helt plötsligt inte tillåtna mer. Har man gått igenom det engång blir man starkare, tror jag...
Framtiden kommer som den kommer. Du vet ingenting om den. Nu finns alla möjligheter! Försök bara må så bra du kan just nu. Ge din kropp vad den behöver, låt själen läka i lugn och ro!
Skicka en kommentar
<< Home